Våld mot kvinnor

Psykiskt våld kan få dig att känna skuld för något som inte är ditt ansvar.
Han kanske får dig att tro att det är du som orsakar hans beteende eller säger att ingen skulle tro dig om du berättar.

Växlingen mellan våld och värme kan skapa en osäkerhet och göra det svårt att lita på sina egna känslor.
När han plötsligt visar kärlek eller omtanke kan det väcka hopp om förändring, samtidigt som du börjar ifrågasätta din egen upplevelse.

Här är några exempel på hur våldet kan ta sig uttryck:

• Han bestämmer över vad du får och inte får göra – till exempel hur du klär dig, vem du får träffa eller prata med.
• Han skyller sitt dåliga beteende på dig och säger att det är ditt fel att han blir arg eller sårande.
• Han får dig att tvivla på dina egna känslor genom att säga att du är ”överkänslig”, ”svag” eller att du ”överdriver” när du sätter gränser.
• Han ogillar dina vänner och familj, skapar konflikter och gör det svårt för dig att behålla dina sociala kontakter.
• Han hotar att lämna dig, kasta ut dig från ert hem eller anmäla dig till socialtjänsten om du inte gör som han vill.
• Våldet kan även riktas mot dina barn eller husdjur, som ett sätt att kontrollera och skrämma dig.

• Någon skadar dig medvetet genom att slå, knuffa, sparka, nypa eller dra dig i håret.
• Du tvingas göra något mot din vilja.
• Personen håller fast dig eller hindrar dig från att lämna ett rum – även detta är våld, även om det inte alltid lämnar synliga märken.
• Fysiskt våld kan orsaka allvarliga psykiska och känslomässiga skador, även om kroppen inte visar blåmärken eller sår.
• Våldet kan också riktas mot dina barn eller husdjur som ett sätt att kontrollera eller skrämma dig.

• Någon tvingar dig till sexuella handlingar mot din vilja, med eller utan fysisk kontakt.
• Du blir rörd på ett sätt du inte har samtyckt till.
• Någon pressar, manipulerar eller hotar dig till att göra sexuella saker som känns fel för dig.
• Personen hotar till exempel att sprida privata bilder om du inte gör som de säger.
• Någon delar bilder eller filmer på dig utan ditt samtycke.
• Du får sexuella bilder skickade till dig som du inte vill ha eller har bett om.

• Någon tar kontroll över dina pengar, bankkort eller ekonomiska beslut utan ditt samtycke.
• Du blir hindrad från att arbeta, studera eller ha egna inkomster.
• Personen kräver att du redovisar varje utgift eller tar ifrån dig pengar som är dina.
• Hot om att inte betala hyran, stänga av elen eller att dra in gemensam ekonomi används som ett sätt att kontrollera dig.
• Din egendom förstörs medvetet som till exempel kläder, telefon, möbler eller saker som är viktiga för dig.
• Ekonomiskt beroende skapas medvetet för att du ska känna dig maktlös eller hindras från att lämna relationen.

• Tvångsäktenskap: Du kan bli bortgift med någon du inte själv valt, och om du motsätter dig det riskerar du hot eller våld.
• Fysisk och psykisk misshandel: Du tvingas följa strikta regler kring klädsel, umgänge eller beteende, och kan straffas om du bryter mot dessa.
• Hot om isolering eller våld: Du kan bli hotad med att bli utfryst av familjen eller utsättas för våld om du inte följer traditionella normer.
• Förhindrad utbildning eller arbete: Du kan hindras från att studera eller arbeta, med hänvisning till att det skulle ”skada familjens heder”.
• Kontroll och begränsningar: Du får inte träffa vänner, vara ute ensam eller delta i aktiviteter som inte är godkända av familjen.
• Hedersrelaterat dödligt våld: I extrema fall kan familjemedlemmar använda dödligt våld om de upplever att du har ”vanhedrat” familjen som till exempel genom att ha en relation utanför äktenskapet.

• Övervakning: Du känner dig ständigt iakttagen – personen har koll på var du är, vad du gör och med vem.
• Hot om framtida våld: Även när det inte sker våld just nu, lever du med vetskapen om att det kan hända när som helst.
• Känsla av att vara fast: Du vågar inte agera fritt eller ta egna beslut, eftersom du är rädd för negativa konsekvenser – även om de inte alltid uttalas.
• Manipulation och skuldbeläggning: Genom små kommentarer eller handlingar får du ständigt höra att du gör fel, vilket skapar en känsla av skuld och osäkerhet.

• Brist på omsorg: Du får inte den hjälp, vård eller trygghet du behöver trots att personen vet att du är beroende av deras stöd.
• Ignorerade behov: Dina grundläggande behov, som mat, hygien eller medicin, blir medvetet åsidosatta.
• Känslomässig försummelse: Du blir systematiskt ignorerad, avvisad eller bemött med likgiltighet när du visar känslor eller söker kontakt.
• Utsatt i sårbara situationer: Du lämnas utan skydd, exempelvis i miljöer eller situationer där du riskerar att fara illa – fysiskt eller psykiskt.

• Kontroll genom gemensamma barn: Den andra föräldern använder umgänge med barnen som ett sätt att fortsätta kontrollera dig, snarare än att fokusera på barnens bästa.
• Vårdnadstvister och ekonomisk manipulation: Den andra parten drar ut på vårdnadsprocesser, vägrar bodelning eller samarbetar inte kring gemensamma tillgångar, vilket skapar stress och försvårar din nystart.
• Förföljelse och hot: Du blir kontaktad genom sms, samtal, mejl eller får oönskade besök hemma, på jobbet eller i barnens skola – trots att relationen är avslutad.
• Motsättning till livsförändringar: Den tidigare partnern motsätter sig praktiska förändringar som att byta förskola, skola eller bostadsort, vilket kan hindra dig och barnen från att gå vidare och skapa trygghet.

• Skriv dagbok: Att skriva ner vad som händer kan hjälpa dig att se mönster i våldet och få perspektiv på situationen. Det kan även fungera som dokumentation om du senare vill anmäla.
• Prata med någon du litar på: Dela din upplevelse med en vän, kollega eller någon annan du har förtroende för. Du kan även kontakta en kvinnojour eller annan stödorganisation.
• Dokumentera skador: Om du inte kan söka vård direkt, ta egna bilder på eventuella skador. Skriv ner datum och tid, och spara allt på en plats som inte kan nås av den som utsätter dig för våld.
• Sök hjälp hos en kvinnojour: Vi erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd. Vi hjälper dig att ta konkreta steg för att skydda dig själv och lämna en farlig situation. Du kan också ringa Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 (öppet dygnet runt).
• Ha en säker plats i åtanke: Tänk igenom var du kan ta dig om situationen snabbt blir farlig. I Luleå erbjuder vi tillfälligt boende för kvinnor och barn som inte kan bo kvar hemma. Vid akut fara – ring 112.
• Skydda din teknik: Byt lösenord på mobilen och datorn om du misstänker att någon försöker övervaka dig. Det finns appar och inställningar som kan skydda din information.

Samtycke betyder att båda parter är med på det som händer och att det är helt frivilligt. Det handlar inte alltid om att säga "ja" med ord utan mer om att båda är tydliga med att de vill samma sak.

Den som vill ta ett steg vidare som till exempel ha sex har ansvaret att försäkra sig om att den andra personen också vill det.

Det betyder att det är den som initierar eller önskar aktiviteten som måste vara uppmärksam och se till att den andra är med på det, både genom kroppsspråk och kommunikation.

Om någon känner sig osäker eller inte vill ska den personen alltid respekteras. Samtycke är något som kan ges eller tas tillbaka när som helst. Man kan velat något från början men sedan ändrar man sig och har då rätt att avbryta oavsett anledning.